Det finns nog ingen stadsdel som är så känd i Göteborg som stadsdelen Haga. De före detta arbetarkvarteren har anor från 1600-talet, men genomgick en stor förvandling under 1970- och 80-talen och blev därmed ett av stadens mest attraktiva områden.
Haga ligger mitt i de centrala delarna av Göteborg och är ett av nio områden i området Majorna-Linné. Själva kärnan ligger mellan Järntorget, Hagakyrkan och Skanstorget och var ända fram till 1970-talet en stadsdel som präglades av låg boendestandard och bohemliv.
Haga Nygata, som delar den östra och den västra delen av Haga, är ett väl frekventerat stråk för den som vill ta sig mellan Vasastaden och Linnégatan. Idag är stadsdelen i allra högsta grad både levande och välbesökt; gator och torg befolkas dagligen av såväl turister som göteborgare som besöker de charmiga kaféerna, pittoreska restaurangerna och unika butikerna.
Haga genom historien
Haga nämns i skrift redan i början av 1600-talet, men då som ”Hagen”, vilket anspelar på hagarna som tidigare omgav bebyggelsen i stadsdelen. Drottning Kristina gav 1647 order om att en förstad skulle byggas mot Stigberget, så att de som arbetade till sjöss och i hamnen skulle få någonstans att bo. Detta innebar att Haga blev stadens första planlagda stadsdel som bebyggdes utanför stadsmurarna.
Det vi idag kallar för “Nya Haga” växte fram i samband med stadsplanen; man anlade östra och norra sidan med Haga Nygata som gräns. Man byggde först och främst envåningshus i trä, med en grund av sten och en liten vind högst upp. Dessa kallas för landshövdingehus och är typiska för stadsdelen. Tyvärr eldhärjades de flesta husen i en stor brand 1857, och efter det byggdes något mer robusta tegelhus genom en donation från Dicksonska stiftelsen men stilen på husen har man ändå lyckats bevara.
Kullerstensgatorna
Haga är inte bara känt för sina landshövdingehus och mysiga caféer, utan också för sina mysiga, och något sneda, kullerstensgator. Kullersten är egentligen vanlig sten, eller gatsten, som lagts för att bilda en slitstark ytbeläggning och passar fint in i äldre kvarter som Haga. Är stenarna naturligt rundade kallar man dem för kullersten, eller kullerstensgata. Oftast används kanthuggen gatsten för att få en slätare vägyta.
Enligt sägnen var det krigsfångar från Skansen Kronan som tvingades bära stenarna hela vägen ner från fästningen, som sedan användes för att anlägga nya vägar i samband med bostadsbyggandet.
1859 hade man byggt klart stadsdelens första kyrka, 1863 stod Västra Hagaskolan klar, 1875 sattes första spadtaget för att bygga Renströmska badanstalten (numera Hagabadet) och 1900 invigdes Göteborgs första stadsbibliotek. Under denna period tillkom även Haga Nygata.
Omfattande renoveringar
Under 1970- och 80-talen genomfördes en del omfattande renoveringar i och runt stadsdelen Haga, men man bevarade också en del äldre hus, varav flera är K-märkta, som numera utgör de äldst bevarade byggnaderna i Göteborg. Försvarsverket Skansen Kronan har bevarats och stadsdelen har vuxit ner mot vallgraven som rinner mitt i Göteborg, och delar Kungsportavenyn i två delar.
